01-06-13
Salajekna - glaciär i Arjeplogs kommun

images/1/images/1/2013-01/MSglaciarsidaraffladsept2010.jpg
I det nordvästligaste hörnet av Arjeplogs kommun ligger en av Sveriges största glaciärer, Salajekna. Den är en del av Sulitjelmaglaciären som framför allt breder ut sig i Norge.

Artikel från 10 maj 2011. Bilderna tagna i september 2009 och augusti 2011

Text och foto © Maria Söderberg.

Glaciären är mäktig från ovan. Djupa sprickor och fåror leder rakt ned, de kanske når ända ned till marken. Kan de vara tjugo, trettio meter djupa? Med fasa tänker jag på de vandrare som vill ta sig över området. Vad händer om man faller ned? Eller en skoterförare som färdas över området precis när någon decimeter nysnö lagt sig?
I det nordvästligaste hörnet av Arjeplogs kommun ligger en av Sveriges största glaciärer, Salajekna. Den är en del av Sulitjelmaglaciären som framför allt breder ut sig i Norge.
Salajekna är minst 11 000 år gammal. Den överlevde även en kort värmeperiod för 6 000 - 8 000 år sedan. I det här sammanhanget är perspektivet "kort" något som kan pågå i mer än 
tusen år.
images/1/images/1/2013-01/MSSalajekna2011trehal.jpg
En av de som besökt glaciären flera gånger är klimatforskaren Wibjörn Karlén. Han är professor emeritus i naturgeografi vid Uppsala universitet och har klimatforskat i områden kring Kebnekaise, i Kenya, Botswana, Arktis och Antarktis.
- Visst har glaciären Salajekna i Arjeplogs fjällvärld minskat till ytan, men det har inget med växthuseffekten att göra. Det som pågår är en naturlig process, säger han bestämt och går därmed emot den officiella politiken. Han kallar den omtalade växthuseffekten för en "bluff".
- Temperaturförändringar beror på sambandet mellan variationer i solens strålning och klimat. Det vi ser är naturliga och långsiktiga upp- och ned-gångar i temperaturen.De har alltid funnits, och beror inte på människan.
Första inmätningen i Salajekna gjordes 1807. Sjuttio år senare, 1877, besöktes den av geologen Fredrik Svenonius, som ursprungligen kom från Gammelstad (utanför Luleå). Han konstaterade att glaciären tunnats ut något.
1897 besöktes glaciären igen och man fann att den blivit större sedan 1870-talet. Fronten stod då bara något tiotal meter innanför den maximala utbredningen under Holocene (anger den geologiska perioden med start för 11 550 år sedan, c a 9 600 f.Kr. 1970 besökte Wibjörn Karlén för första gången glaciärområdet.
- Syftet var att vi skulle försöka datera isen och dess tillbakadragande, men det var ett mycket tidskrävande arbete.
Vad kan man hitta när isen smälter? Kanske en mammut med betar?
- Nej, ingen mammut, de fanns inte i det här området. På den norska sidan har man till exempel hittat ett tusen år gamla pilspetsar.
Från en av Salajeknas öppningar rinner en glaciärälv ned mot Peskejaure. Här påbörjar Piteälven sin långa resa ned till Bottenviken.
________

images/1/images/1/2013-01/salajeknakartanorge.jpg
Glaciären hade vid tiden när bilden togs på 2000-talet dragit sig tillbaka c a 1 km (maximalt läge markerat med vit linje av Wibjörn Karlén). Den röda pricken markerar var besöket gjordes och den gula streckande linjen är riksgränsen mot Norge.
images/1/images/1/2013-01/MSejisglaciarsida 2010.jpg
Salajekna på den svenska sidan sammanhänger med Sulitjelmaglaciären på den norska sidan. Den här ytan var under istiden täckt av glaciäris. Isen har smält och frilagt fjällterrängen. Under 1600-talet pågick dock en kyligare period när glaciären växte och bredde ut sig en aning.
Det turkosfärgade glaciärvattnet 
blandas med Pieskejaures blå-gråfärgade vatten. Jökelvatten säger man ibland, men eftersom ordet "jökel" betyder glaciär är det egentligen samma sak.
"Glaciär" är ett låneord från franskan (glace) som betyder is.
Jökel på isländska stavas även, och uttalas, som jökull. Och detta ord är besläktat med det svenska dialektala ordet ickel (istapp).

images/1/images/1/2013-01/MSglaciarvatten2010.jpg
Finkornig glaciärslam bildar ett deltalandskap
mellan fjällen Labbá och Lájrro. Glaciärälven heter Labbájåhka och rinner ut i Peskejaure.

images/1/images/1/2013-01/MSglaciardelta2010.jpg
Glaciärvattnet fortsätter att färga vattnet turkost.
Här rinner Sildutjåkko genom Sildutdalen innan det når Vuoggatjålmejaure. Sildutjåkko har sin början vid gränsområdet och Ikesjaure.

images/1/images/1/2013-01/glasciar.uppslag.MagasinSilvervagen.jpg
Möte om glaciären. Den 20 augusti 2011 höll Wibjörn Karlén ett föredrag om glaciären Salajekna i Vuoggatjålme. Till mötet kom 50 personer. Arrangör var Magasin Silvervägen i samarbete med Vuogagtjålme och ABF Arjeplog. Samma dag genomfördes också ett studiebesök på glaciären med en mindre grupp. Läs mer här:
här
images/1/images/1/2013-01/MSwibjornkarlenforedrag.jpg

Flygbilderna i reportaget har tagits i samarbete med Björn Helamb. Tack!