Störtskur över Laisan. Båtarna på sjön skyndar sig in i Laisvallby hamn. Foto Maria Söderberg

I Sverige kallpratar vi gärna om vädret.
Men vad är egentligen väder och hur
kommer det sig att Norrbotten och Västerbotten
slår nästan alla typer av ”väderrekord?”.
Vi tog oss ett snack med en meteorolog
och några Laisvallbor om detta.

  • 29 maj 2010

 

Min sambo kom för några år sedan hem från en resa i Italien, förbluffad över att de inte kallpratade om vädret. ”Ja det blir väl varmt” var ett vanligt svar när någon undrade över morgondagen.
Vi pratar mycket om väder eftersom vi till stor del är beroende av det. Sverker Hellström arbetar som klimatolog på SMHI och vi tog mod till oss och ställde frågan: Vad är egentligen väder för något?
– Ja det är ju fackspråk för de meteorologiska förhållandena i atmosfären. Det rådande vädret är det tillstånd som de olika elementen vind, nederbörd, sol, eller snö har just då. Men man ska skilja på väder och klimat. Väder är en ögonblicksbild av hur det är just nu. Klimat är de genomsnittliga förhållandena över långa perioder, säger han över telefonen.

”Varje gång folk säger något till mig om
vädret känner jag mig alltid säker på att de
menar något annat”.
Oscar Wilde (1854 –1900)

Längs med Laisälven kryper fjällen tätt inpå och speglar sig när Laisan lyser blank. Ljuset längs med dalen förändras med både luftfuktigheten, temperaturen och med årstiderna. Lika klar och vacker som sommaren kan vara, lika förrädisk och elak kan vintern bli.
1945 flyttade Claes Sundqvist till Laisvall och har sedan dess sett vintrar i olika variationer, ”både bra och förskräckliga”. Om sommaren far han och frun Ilma till kusten och återvänder först till hösten, men han vet att man märker en skillnad på ljuset redan efter midsommar.
– De första dagarna efter midsommar märker man att det blir mörkare och dagarna blir kortare. Då går vi sakta in i en mörkare period och kring jul och nyår är det mindre angenämt här. Eftersom vi lever i fjällvärlden är det också vanligt med stormar, men det är såklart olika från år till år, säger han.
Han säger att folket dunstat från Laisvall de senaste åren, men att det snarare är en utveckling som beror på nedläggningen av gruvan än att det skulle handla om vädret. Claes mailar med sin syster som bor i Bollstavik och ofta berättar de om hur vädret har varit. Men även om dans, som är Claes favorithobby.
– Väder är ju ett stort samtalsämne eftersom vi är så beroende av det. Vi måste hela tiden planera utifrån vädret. På vintern är det inte alltid man tar sig ut ur huset och då får man stanna inne. Men då tänder vi ljus och så finns böcker att tillgå, säger han och ler.

 

”Sova kan man göra på vintern”

 

Den mörkaste tiden på året är det ljust endast några timmar per dag i Laisvall. Men om sommaren är det å andra sidan ljust dygnet runt och man kan sola klockan två på natten. Solen går aldrig ned. Märkligt kan tyckas för den ovane, men en möjlighet som åtminstone några av Laisvallborna tar vara på.
Inga Lill Kähler menar att ”sova kan man göra på vintern” och det händer att hon hänger tvätt mitt i natten, ibland i sällskap av grannfrun. Hon har inte riktigt tänkt på det innan, men funderar en stund över hur ljuset är under sommaren.

Inga Lill Kähler, Laisdalens Livs, gillar ljuset på sommaren. Foto Maria Söderberg

– På natten är ljuset mjukare än på dagen. Man kan sitta uppe på natten och nästan glömma bort att det blivit natt. Solen står på himlen, men lyser mer orange än gul. Ljuset är heller inte lika intensivt som på dagen, det är mycket mjukare, säger hon och skrattar.
Enligt Inga Lill Kähler är fåglarna som ”galna ” på natten, och hon säger att Laisvall har ovanligt många soltimmar per år; att det nästan alltid skiner en sol över dalen.
– Det kan vara mulet runtomkring, men här skiner solen oftast. Vi tar vara på det och sitter alltid ute och äter. Sedan har vi ju även norrskenet på vintern som är fantastiskt. Om man lyssnar kan man höra hur det sprakar. Det är vansinnigt vackert.

 

Hastiga lokala skillnader och vindökningar

Klimatologen Sverker Hellström föredrar soligt väder om man frågar honom som privatperson, men i sin yrkesroll vill han ha rekord av olika slag. Och Norrbotten och Västerbotten ligger bra till när det kommer till just rekord. Härom månaden sattes ett nytt vindrekord på 44 meter per sekund i Stekenjokk i Västerbotten. Fagerheden i Norrbotten håller det högsta regnrekordet på 198 millimeter daterat till den 28 juli 1997. Soltimmar mäter man och slår ut den totala summan under en månad och även där ligger väderstationer norr ut bra till. Den högsta siffran uppmättes i Umeå 1970 med 469 soltimmar under juni månad.
Så kan det stämma att Laisdalen har fler soltimmar än exempelvis Arjeplog?
– Nja, jag vet inte, det har inte gjorts några sådana mätningar, men jag skulle faktiskt kunna tro tvärtom. Arjeplog ligger närmare stora sjöar i området och utöver sjöarna bildas det mindre stackmoln. De hämmas på grund av att det kommer kallare luft från vattnet, svarar Sverker Hellström.
Fjällvärlden tillhör Sveriges och Europas mest opåverkade miljöer och det som slår en när man befinner sig på fjället är dess orördhet och storhet.
Utsikten är enorm och vidderna magiska. Konstnärer söker sig ofta till platser med säreget ljus, och det är inte bara sjöar som påverkar ljuset, även fjällen har sin inverkan. Ljuset är visserligen beroende på vem som upplever det, men fjällen får ofta speciella skuggformationer med mörka partier och belysta toppar. Och på grund av höjdskillnader är vädret föränderligt och kan slå om snabbt.
– En fjälldal som smalnar av kan få hastiga lokala skillnader och vindökningar. Kall luft samlas på en plats och plötsligt sätts det i gungning, vilket kan komma plötsligt för den som befinner sig på fjället, säger Sverker Hellström.
Fjället är en vacker plats men kan också vara farlig om man inte är förberedd eller påläst. SMHI har fjällvädervarningar som man kan kolla innan man ger sig iväg. På vintern är det främst kraftig vind och att temperaturen rivs upp och ger en obefintlig sikt som kan vara farligt och folk råkar illa ut.
Om sommaren kan vattnet i jokkarna bli mer strömt, och mycket mer vatten än vad det kanske varit tidigare år.
Så, egentligen är det inte så märkligt att vädret är i fokus för samtalen.
Det är många från Norge i Laisvall numera och de hyllar det svenska mer stabila klimatet. Och att det regnar så litet!
Eller ”Hvor er den snøen som falt i fjor?” 

Text Petra Dahlberg

Fotnot. De flesta i Laisdalen spanar på norskt väder, d v s får information från www.yr.no.
Just idag när artikeln skrivs är det + 4 grader (29/5). Brr!

 

Växlande väder. Laisälven är Vindelälvens största biflöde. Här en vy från Märkberget 564 m ö.h. som reser sig vid Märkforsen där älven bildar ett fall. Foto Maria Söderberg