Fjällsipporna breder plötsligt ut sig i fjäll-terrängen ovanför Mierkenes nära norska gränsen. Foto Maria Söderberg


Fjällsippan är Lapplands landskapsblomma.
Den var en av de första växterna som vandrade
in i Sverige efter istiden. Dess blad utgjorde ett genombrott
i forskningen om forna tiders istäcke i norra Europa.

 

“Jag har kallat denna växt Dryas efter dryaderna, de i ekar boende gudomligheterna,
emedan bladen förete en viss likhet med eklöf.”

Ur Flora Lapponica av Carl von Linné (1737)
  • 15 augusti 2012 

Fjällsipporna breder plötsligt ut sig i fjäll-terrängen ovanför Mierkenes nära norska gränsen. Knappt tio centimeter ovanför marken bländar den med sina vita blad och klargula pistiller och ståndare. Carl von Linné skrev: ”Den ständigt grönskande vackra växten är den täckaste av fjällväxterna med sina snövita blommor.”
När man ser en fjällsippa kan man nästan vara säker på att det finns en del annat spännande i växtväg i närheten. Blomman har gett namn åt dryashed, en vegetationstyp som ofta är kalkrik.
Fjällsippa är en rosväxt. I Sverige finns 22 släkten och andra rosväxter till fjälls är daggkåpa, humleblomster och kråkklöver. Som vilt växande rosväxt har fjällsippa haft en särställning. I drygt hundra år har den utgjort Lapplands landskapsblomma. Fynden av fjällsippans blad har dessutom bidragit till historieskrivningen om inlandsisen.
Bakgrunden var flera fynd som gjordes av en ung student, Alfred Gabriel Nathorst, i Skåne. Han skulle senare bli både geolog och botaniker. Fynden var blad av fjällsippan i lerlager i Alnarp i Skåne. Förutom dessa hittade han också rester av dvärgbjörk och polarvide. Fjällsippa var därmed en av de första växterna som kom in i Sverige efter istiden. Inlandsisen smälte av söderifrån och öppnade ett tundralandskap där den  växte.

Fynden analyserades. Nathorst hittade rester av flera arktiska växter i södra Sverige och detta blev avgörande för att förstå något som forskarna länge misstänkt; att norra Europa var istäckt för för 11 000 år sedan.
Har då denna speciella blomma gett upphov till dikter och sånger? Letar i minnet från skoltiden och de enda sippor som dyker upp är ”…blåsippan uti backarna står” (där blåsippan inte alls har något att göra med rosväxten fjällsippa) eller ”Kom rosor och saliveja, Kom ljuva krusmynta, kom hjärtans fröjd!”

Istället får fjällsippan stoltsera med en annan bedrift. Dess latinska namn Dryas octopetala har fått ge namn till det geologiska ”Dryastid” som varade från det att inlandsisen smält bort. Det är en bedrift som sträcker sig mer än tusen år och säger en hel del om fjällsippans storhet. Om du som läser detta kan komma på en dikt eller sång med ”fjällsippa” utlovas en bok om fjällets växter. 

 

Text / foto Maria Söderberg

Fakta hämtade från Den virtuella floran, Naturhistoriska riksmuseet.

 

Fjällsippa, utblommad. Foto Maria Söderberg

Vy från Stiehpaltjåhkkå. Foto Maria Söderberg

Vill du också se fjällsippan?

Ta hjälp av en topptur! Top of Arjeplog och utflyktsguider är ett bra sätt att orientera sig.
Det finns några platser som är “fjällsippesäker”, t ex Stiehpaltjåhkkå vid Polcirkeln. Bästa perioden är juli månad. Här på bilden finns en utblommad.
https://www.arjeplog.se/download/18.7e566ecd15576cf80b975a5d/1466699281009/Utflyktsguide%20Stiehpaltj+%C3%91hkk+%C3%91%20Arjeplog%202015.pdf

 

 

A N N O N S