Vid Guijaure. Foto Maria Söderberg

Renars bete kan bromsa klimatförändring

En studie som leds av forskare på Umeå universitet pekar mot att renarnas bete kan bromsa klimatförändringar. Resultat visar att renar har en potentiell kylande effekt på klimatet genom att ändra albedo på sommarhalvåret. Även om skillnaderna kan tyckas små, skriver de i ett pressmeddelande, är de tillräckligt stora för att få konsekvenser för den regionala energibalansen.
Snö reflekterar solljus, vilket har en dämpande effekt på jordens uppvärmning. Albedo är ett mått på reflexionsförmåga, eller den andel av en strålning som återkastas av en belyst yta eller en kropp. 1,00 albedo betyder att allt ljus reflekteras och 0,00 albedo betyder att inget ljus reflekteras.
– Vår teori var att ett högt renbetestryck ökar albedo på sommaren. Renarnas effekt är tillräckligt stor för att kunna vara viktig på en regional nivå. Det här visar att växtätande renar är ett möjligt redskap för att bekämpa framtida global uppvärmning. Den största delen av den arktiska tundran betas av tamren eller vildren, så detta är en viktig upptäckt, säger Mariska te Beest vidare i pressmeddelandet. Hon är gästforskare vid Institutionen för ekologi, miljö
och geovetenskap vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.

Presentation av studien finns i Environ-mental Research Letters, Volume 11/12.  

 

Fjällområdet förändras i nära framtid

Fjällområdena är särskilt känsliga för klimatförändringarna, skriver Naturvårdsverket.
Kalfjällsområdena i Sverige förväntas minska kraftigt när trädgränsen höjs. Under 1900-
talet har den höjts med cirka 100–150 meter i de svenska fjällen, kopplat till klimatupp-
värmningen tillsammans med ändrad mark-användning. Fjällbjörkskogen kommer att
minska i och med att snötäcket blir tunnare och mindre varaktigt. Trädarter som tall och gran kommer att få en mer dominerande ställning längs fjällsluttningarna.
Hos Artdatabanken följer man utvecklingen nära. Både fåglar och insekter migrerar norrut för att anpassa sig till det varmare klimatet. Men det sker i olika takt.
Arter som hotas av är bland annat fjälluggla och fjällripa. De förutspås på sikt komma att ersättas av mer varmblodiga arter söderifrån. Fjällrödingen kommer att minska och i fjäll-
sjöar har man redan konstaterat hur gäddan slår ut rödingen eftersom gäddan trivs i varmare och brunare sjöar.

Ikkesjavrrie 2019. Foto Maria Söderberg

“Klimatförändringar i fjällen kommer också att få ekonomiska konsekvenser. Förutsättningarna för rennäringen kommer att förändras. Längre vegetationssäsong och mer bete uppväger knappast försämrade vinterbetesförhållanden och besvärligare förflyttningar. Även turismen kan drabbas. Trädgränsen flyttar sig redan uppåt (Kullman 2007) och det pågår en förbuskning av fjällen, vilket leder till en mindre fjällareal där man kan åka skidor eller vandra med vida vyer. Skid- och slalomsäsongen blir mycket kortare, och glaciärerna kan försvinna som turistmål efterhand som de smälter bort.” https://www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/2.-var-verksamhet/publikationer/4.-rodlista-2010/274614_inlaga_liten_sid-del1-1-199.pdf

Följ gärna Artdatabanken: www.artdatabanken.se